Varför blogg?

2022 har varit ett omvälvande år. Det har varit mycket nytt och mycket positivt men tyvärr har det negativa tagit lite för stor plats. Från en dag till en annan i höst så förlorade jag min inkomst, (som till huvudsak bestod av csn). Förutom det så har jag många år av ångestproblematik bakom mig så det har varit minst sagt svårt. I det läget tar man besvikelser extra hårt, som egentligen inte säger ett endaste dugg om ens värde som person (eller konstnär). Ingen respons på sökta jobb, inga jobbintervjuer, jurybedömda utställningar som man inte blir antagen till, sökta stipendier som man inte lyckas ta hem, jag har haft en känsla av att det känns som min konst inte påverkar eller betyder nåt. Jag har velat lägga ner företaget. 

Företaget har varit extra svårt, jag vet att det är likadant för alla vad gäller detta. Jag har dock försökt att hitta kraft och energi och göra vad jag kan för att växla upp och lösa (den ekonomiska) situationen. Jag har försökt med webbutiken, att fixa till den och skapa lite nya produkter men tiden har inte varit rätt med allt som händer i världen.

Jag har sakta försökt att skapa det jag känner för. Just nu är det mindre måleri och mer foto och torkade växter, jag har även börjat göra egna doftljus som jag ger bort till folk (tack för att du lärde mig detta Mia!) och håller på med lite blandat återbruk. Det har varit lite lättare att vara kreativ med dessa saker eftersom jag inte har så höga krav på mig själv där.  Jag får strunta i att det blir rörigt i mitt konstnärliga innehåll och mitt ”varumärke” för jag måste göra det som känns bra i stunden.

Men allt det här har också lett till att jag har börjat skriva. Jag upplever att jag har ganska mycket jag vill säga och där är inte instagram rätt plats. Speciellt inte för långa texter som denna. Det känns tryggare att göra det på en egen plattform som är min. Dessutom känns det mer tryggt att vara lite mer personlig på min egen hemsida. Därför har jag startat upp den här bloggen, för att få utlopp för att skriva.

Allt det här låter ju ganska deppigt men det positiva är att jag har tagit tag i det här och prioriterar min hälsa. Jag har sökt vård och påbörjat åtgärder som förhoppningsvis ska göra att jag mår bättre. Jag har nya idéer för företaget och längtar mycket efter att måla och skapa i alla dess former. Jag har också fått ett jobb som börjar i januari, som jag är jättetacksam för. Inkomsten kommer att komma på fötter igen. Förhoppningsvis kan jag då landa i någon slags rutiner och trygghet. Ser fram emot 2023 och hoppas det blir ett år i hälsans tecken!

Tomas Andersson Wij på skylten i Linköping 3/11, älskar att fota sådant här, musik är ju min andra stora passion i livet efter konsten. Detta var alltså inget jobb utan något jag bara gjorde för mitt eget nöjes skull och för att öva fotandet.

Sist men inte minst! GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!!!

One Reply to “Varför blogg?”

  1. Det är starkt Stefanie att våga berätta hur man känner. Jag tror att det är alla konstnärers dilemma att vår konst är så förknippad med en själv att om man upplever att ens konst inte blir uppmärksammad så känns det som om man själv blir dissad som person. Jag har haft de tankarna själv om min egen konst. Du gör fantastiska grejer! Och ibland är det gött och inspirerande att byta teknik, att göra något helt annat. Så lek, gör annat, njut av naturen, kossorna, ta en kopp te, hämta kraft i naturen och vill du ha sällskap så vet du vart jag finns. Ibland måste en ner i botten för att ta sats för att nå till toppen igen. Kram

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait